Släktgårdar

Det var länge sedan någon i släkten ägde och brukade någon gård, närmast till hands ligger min mormors släktgård Lilla Berga mellangård i Klockrike. Annars verkar stora delar av släkten blivit stadsbor ganska tidigt. Det var väl främst arbeten inom textilindustrin i Norrköping som behövde arbetskraft från 1800 talets början som lockade in en överbefolkad landsbygd.

Varför flyr alla livet på landet då? Det var ett syndrom över hela landet denna tid. Barnakullarna blev större tack vare fler överlevande barn. (vaccinet) Det blev fler som skulle leva av en gård och gårdarna styckades upp på arvingarna så det blev knappt något kvar att leva på. Allt fler gav sig ut som pigor och drängar för att tjäna sitt levebröd. Detta utnyttjade såklart de självägande bönderna och andra ägare av gårdarna. Arbetskraft fanns i överflöd. Man anställde människor på stat. Detta innebar anställning årsvis. Statfamiljen fick bo i en statlänga eller i ett gammalt torp på ägorna till gårdarna. Statfamijlen fick bostad, mjölk, lite kött och spannmål för sitt arbete på gården och knappt inga pengar alls. Stat denna tid kan mer eller mindre  jämföras med slavarbete.

Statarna bytte ofta gård varje år i hopp om att få det bättre, men staten tycks vara ganska likvärdig på de flesta gårdarna. Sedan kom den maskinella utvecklingen, vilket gjorde att allt mindre människor behövdes i jordbruket. Landsbygden avfolkades i snabb takt. De som flyttade in till städerna och fick arbete i fabrikerna fick det knappast mycket bättre. Trångboddhet, långa arbetsdagar med dåligt betalt tillhörde vardagen för de flesta.

Nog om det, ska här försöka presentera några gårdar och livsöden i släkten.