Fristad, Tåby

Jag forskar sedan många år tillbaka på 1500-1800 talets Fristad och på människorna som bodde där. Med hjälp av kyrkböcker, landskapshandlingar, boskapslängder, jordeböcker, mantalslängder kartor, brandförsäkringar och domböcker så är jag en bra bit på väg hur det kan ha sett ut och vilka släkter som bodde där. Klar och helt säker på hur det var blir man aldrig, men idag har jag lite mer koll.

Fristad by

1382 nämns Fristad första gången i funnen skrift, då skrivet som Friastadhum. Av gamla handlingar framgår att Fristad varit tingsställe under senare delen av 1300 talet och i början av 1400 talet. Att Fristads by är väldigt gammalt råder det inget tvivel om då Bredgårdens trädgård består av ett gammalt gravfält från yngre järnåldern.

Fristads bys invånare på 1500-1600 talet

Fristad kan hittas i Landskapshandlingarna från år 1543 och framåt. Där får man reda på brukarnas namn och vilken typ av gård det var denna tid. Landskapshandlingar är längder över årlig ränta, tiondelängder m.m. och med andra ord tidiga skattelängder över bönderna. Vid denna tid fanns det två skattegårdar, en frälse och en Kronogård (Hertig Karls). Skattegårdarna var s.k. öres land och denna tid så fanns det ett 12 öres och ett 14 öres land. Dessa ören talade om hur stor mark eller avkastning gården hade, senare kallat tunnland. Dessa två skattehemman ärvdes och ägdes delvis eller helt av brukarna själva medan frälsegårdarna ägdes av Frälset, (högre stånds personer) och de tillsatte själva sina brukare, s.k. frälsebönder.

Den gård som långt senare kom att kallas Bredgården var vid denna tid en skattegård och ett 12 öres hemman. Brukaren 1543-1555 hette Håkan, 1570-1577 Per, 1581-1585 Sövnal och 1588-1626 Per. Denne Per nämns i domböckerna som Nämndeman 1604 och Länsman 1610. Han klagade i tinget på sina häradsbor 1625 att han inte var nöjd med den gästning han mena ut i. Om han själv var ansvarig för ett gästgiveri framgår inte. Men om han var länsman så kanske det var i ämbete av det han klagade på sina häradsdsbor i Fristad. I tinget 1628 är denna Per salig och då framgår det att han heter Per Jonsson och hans hustru heter Sara. Så det bör vara hans hustru som bor i sin fädernegård om den nu är ärvd vill säga.

Nästa ägare är Måns Persson, möjligen är han en son till Per Jonsson och hustru Sara i Fristad. Måns är belagd i gården 1629-1635. Han verkar sälja gården redan 1635 till Knut Persson. Om denna Knut är en bror eller inte till Måns förtäljer tyvärr inte källorna. Knuts hustru, Maria Bengtsdotter kan inte ha sina fäderne i gården, då ingen Bengt är nämnd i Fristad. Köp av skattegårdar lystes ofta i tinget tre gånger och de gick i släkten. Men denna tid är det dåligt med sådana uppgifter i domboken, så vi får nöja oss med att en ny ägare kom till gården 1635.

Fristad under 1600 talet

Bestod även då av fyra gårdar, Kronogården, (Västergården), Skattegård 1, (Bredgården) och Skattegård 2, (Gästgivaregården) och till sist Frälsegården, (Östergården) till skillnad från många andra gårdar (byar) i Tåby socken så finns alla dessa nämnda kvar samlade i Fristad, dock inte lika tätt liggandes som innan laga skiften som skedde åren 1771-1774 och 1843.

Fristad tycks även ha fungerat som utskrivningsställe för militären, möjligen satt man även här vid mantalsskrivningar och vid laga skiften.

 

Karta 1650
Karta 1650

Det finns kartor som visar Fristad by och hur husen låg år 1650. Kartan är en del av jordeboken som lantmätaren Johan de Rogier karterade år 1650. Detta är alltså en bild på hur Fristad såg ut före 1650. Hus nr.1 och hus nr. 4 finns idag kvar på samma ställe medan de två husen i mitten brann ner i december 1653.

 

 

 

 

 

 

Krogen 1653
Krogen 1653

 

Husen 2-3 byggdes upp igen 1654-1655 men är efter skiften på 1830 talet flyttade till andra sidan vägen. Före 1650 gick huvudvägen bakom gårdarna, men när krogen byggdes 1650 så flyttades vägen och lades ovanför husen. Se bild krogen 1653 ovan

 

 

 

 

 

 

Fristad under 1700 talet

Det var även Tingställe en tid under på 1700 talet, bl.a. år 1714 var Björkekinds härads nämnd samlad i Fristad för att ge dom i de tre Dragoner som våldgästat gästgivaregården, slagit sönder inredningen och misshandlat gästgivaren. De fick här senare slita 40 par spö.

1719 fick många bönder från Vikbolandet som betraktades som landsförrädare vid Ryssens härjningar längs Bråvikskusten här löpa gatlopp mellan hundrade man.

Gatlopp var en bestraffningsmetod där de dömda fick springa, med bar rygg, mellan två rader av män ett antal gånger, samtidigt som han slås med spön när han passerar. Som militärisk bestraffning avskaffades det genom kungligt befäl 26 november 1812.