Ljunga

 

 

 

Ljunga återfinns första gången i skrift 1404 i Svenskt Diplomatorium och skrivs Lyongom. Ljunga bestod i äldre tider av fyra hemman, varav Prästgården var ett. Enligt 1562 års Frälselängd ägdes då samtliga tre hemman av änkan till Erik Fleming, Hebbla Siggesdotter Sparre. De ägdes sedan fram till slutet av 1600 talet av olika frälsemän tillhörande släkten Natt och Dag.

1684 köpte Åke Ulfsparre till Broxvik två hemman, men vid reduktionen 1689 drogs samtliga hemman in till Kronan och blev därefter Krono skattehemman tills dess de skatteköptes. Ingen av Ljunga hemmanen står längre på sin ursprungliga plats, frånsett prästgården. Skattegården är flyttad ett hundratal meter, bostället är flyttat någon kilometer och rusthållets mangårdsbyggnad blev rivet 1961.

Ljunga 1, skattegården: Hemmanet synes tillhöra samma släkt från långt äldre tider och bland tidiga brukare kan nämnas Per omkring 1500, Holsten ungefär 30 år senare och Holsten år 1560. År 1640 är det frälsehemman under Fru Anna och brukaren är Måns Holstensson och hustrun Ingrid Persdotter, ytterligare två stycken var mantalsskrivna där. Vid uppsättandet av nya indelningsverket bildar skattegården, eller Östergården som den också kallas, båtsmanrote nr 97 tillsammans med hemmanen Tåby Rådmansgården, Blinnestad och Alm.

1729 skatteköper den dåvarande ägaren nämndeman, riksdagsman och häradsdomaren Nils Larsson Hemmanet. När han dör 1776 tar sonen Nämndeman Niklas Nilsson över.

1810 tar hans son över, riksdagsman Nils Gustav Nilsson. Hans son Carl August brukar hemmanet en tid. 1867 tillträdde Nils Gustav Nilssons dotterson Carl Adolf Jonsson som ägare och brukare. Carl Adolf Jonsson efterträddes i början av 1900 talet av sin svärson Frans August Kinnander. Därefter har söner och sonsöner till honom ägt och brukat hemmanet, som efter sammanslagningen med profoss bostället fått det enhetliga namnet Ljunga.

Ljunga 2, Profossbostället: 1640 är det också frälsehemman under Fru Anna, brukaren heter Anders och förutom hustrun är ytterligare två stycken mantalsskrivna där. Vid reduktionen på 1680 talet blir det Krono skattehemman och vid indelningsverket uppsättande boställe för Profossen, (Väbeln) vid Östgiötha Cavalleri. De var ordningsman vid kompaniet och även åklagare när det gällde krigsrättsmål. 1813 upphörde hemmanet som Profossboställe och istället lades det till Mems säteri, som ersättning för den del av Mems säteri som gick förlorat vid anläggningen av Göta kanal.

1830 talet köpte riksdagsmannen Nils Gustav Nilsson det s.k. bostället och vid laga skiftet 1834 flyttades manbyggnaden med uthus från sin tidigare plats i anslutning till de övriga Ljunga hemmanen, till östra sidan av landsvägen vid alléns slut från Brunneby.

Bostället brukas därefter under och tillsammans med Skattegården. 1838 flyttar Nils Gustav Nilsson svärson Johan Adolf Jonsson Stahre in där och bor kvar till 1883.

1849 byggdes en ny manbyggnad och den gamla byggnaden flyttades för andra gången, nu till Skjorstad. Under 1870 talet finns notering om att bostället ägdes av N A Stahre och K W Stahre, söner till Johan Adolf Jonsson och från 1880 talet av Carl Adolf Jonsson.

1939 sammanslogs Ljunga Östergård (Skattegården) och Ljunga boställe och fick då fastighetsbetäckningen Ljunga 4. Avstyckningen av Ljunga boställes bostadsbyggnad med tomt och uthus skedde 1946.

Ljunga 3, Rusthållet:1640 är det också frälsehemman under Jungfru Anna till Ödeby, brukaren heter Oluf Nilsson och hans hustru Märta Håkansdotter. Förutom dessa två är ytterligare två vuxna mantalsskrivna där.

1690 talet blir det Kronohemman vid reduktionen och  samtidigt Överste Johan Laurins löneboställe och även rusthåll nr 21 vid livkompaniet av Östgiötha Cavalleri. Överste Laurin eller hans hustru Ingeborg Lunnings brukar inte hemmanet utan där bor då särskilda brukare. Deras dotter Jungfru Brita Wickman brukar däremot hemmanet till 1742. Hon efterträdes som ägare av Hovjägmästare Nils Bröms och därefter hans barn.

1788 kommer rusthållaren Peter Holm, som skatteköper hemmanet 1790. Han efterträds av sin son Sven Abraham, som kallar sig Ljungholm.

1828 tillträder änkefrun pastorskan, Ullrica Stahre och hennes son Johan Adolf arrenderar hemmanet.

1838 köpes Ljunga rusthåll av Rådmannen Johan Billstén i Söderköping och sammanslås med hemmanen i Tåby by till en gemensam brukningsenhet.  Hans son August Billstén, som är brukaren, bor på Ljunga rusthåll 1846-1854 och därefter bor där ladugårdsarrendatorer, befallningsmän, statdrängar, ladugårdskarlar och arbetare.

1961 rivs Rusthållets mangårdsbyggnad och idag återstår endast flyglarna.

Se även kartor

 

 

 

 

© Copyright © Robert Kronqvist