Oxtorp

 

 

 

Oxtorp nämns första gången i funnen skrift 1535 då i en räkneskapslängd i kammararkivet och skrivs så Oxetorp. I 1562 års frälselängd uppges det som 1/2 mantal frälsehemman, sedan 1543 ägt av Ebba Eriksdotter Vasa och Måns Svensson Somme. 1581 kommer Erik Abrahamsson Lejonhuvud till som delägare och 1631 kallas det för ½ mantal frälsehemman under Korsholm.

1640 heter frälsebonden Anders och förutom honom och hustrun är en vuxen mantalsskriven där. Från denna tid omnämns också en utjord Oxetorp som tillhör salig hertig Carls arvs och kronohemman. Denna synes inte vara bebyggd utan brukas tillsammans med hemmanet Oxtorp.

Vid reduktionen 1684 blir båda hemmanet och utjorden fråntagna frälset och förklarade som kronohemman. Under slutet av 1600 talet och början av 1700 talet bor räntmästaren (skatteuppbördsman) på Oxtorp.

1719 skatteköpes Oxtorp av bergmästaren Gustav Danckwardt på Almstad och hemmanet tillsammans med Oxtorps utjord sammanslås och brukas av olika bönder som arrenderar det.

1784 skedde storskifte och då tydligen intill dess Oxtorp haft gemensamma skogs och utmarker tillsammans med Tåby fem hemman, fick nu Oxtorp sin mark kartlagd och gemensam del i bl.a. östra delen av Borgberget. Åkermarken utgjordes då av 10 tunnland 20 kappland och betesmarken till 8 tunnland 30 kappland.

1827 äges Oxtorp av hovrätts Kommissarien, organisten och klockaren Johan Peter Weselius i Rönö, han gifte sig med änkan Anna Elisabeth Berggren bosatt i Oxtorp. Hon var änka efter inspektören Claes Zetterqvist som tydligen ägde Oxtorp till sin död 1827.

Weselius själv var inte bosatt i Oxtorp utan arrenderade ut hemmanet. En syster till Weselius kan hittas boende i Oxtorp. Hon och maken flyttar 1828 till torpet Settersborg som låg på Oxtorps ägor.

1843 har Oxtorp bytt ägare och brukas nu under det nyblivna Tåby Gård som äges av C.A. Billstén och under denna tid är statdrängar och pigor boendes i Oxtorp.

1861 brukas det av HF Widoff på Sätra och på Oxtorp bor då ladugårdsarrendatorer.

1877 tillträder en ny arrendator med namn Carl Johan Samuelsson som själv är bosatt på hemmanet och även brukar det. Han efterföljes av flera arrendatorer fram till 1918 då det köps av Karl Oskar Andersson från Tåby gård. Därefter äges och brukas Oxtorp av enskilda bönder.

Manbyggnaden uppges vara byggd omkring 1900 och ladugård, stall och loge ett tiotal år senare. Under Oxtorp redovisas Settersborg som torp. Det förekommer från 1828 som bostad för skräddare och skomakare, samt från 1847 som torp.

 

© Copyright © Robert Kronqvist